När du falle,

Jag önskar att allt detta kunde sluta. Att jag kunde lära mej nån gång. Men allt går
bara om och om igen. Grejen är att man skall inte tänka, man skall inte tänka
tillbaka på allt. För då börjar man sakna de så sjukt mycket. Och man kommer
inte ihåg allt jobbigt, utan bara allt bra. Alla kännslor, alla gånger man har fått
sån jävla överenergi.
Fan skall de va så svart för, jag fattar inte.
De jobbigsta är att man inte kan styra det.
Men de är ju lite halva grejen med de.
Faan.
Har lämnat in min mobil på lagning nu. Så de kommer ta minst två veckor innan
jag får tillbaka den. Har inte nån annan mobil som jag kan ha under tiden. Och
de känns lite småjobbigt med tanke av att jag är lite smått beroende av min mobil.
Men de kanske finns nått bra med de oxå.
Det årdnar sej, ja de löser dej.

Har jobbat i dag, ränsat ogräs. Tyckte inte att de va så lockande när man vakan
och de ösregna. Men jag hoppa upp iaf. Fixa iårdning allt, ringde till Dan och fråga
om vi skulle jobba även om de regna. De skulle vi så jag cykla bort till Widegrens
Gård. När vi kom ner till åkern börja de blixstra. Men tog madrasserna, la dom på
vagnen och börja rensa i regnet. Fast än ingen trode det så blev de sol tillslut. Va
helt svett när jag kom hem sen. Det va faktist skit kul att jobba. Trode inte de i morse,
va jätte ledsen för att jag inte skulle upp på taket och bära tegel ^^ Men men. nu
skall jag gå och sova så man orkar upp i morgon.
DÅ skall jag upp på TAKET och bära tegel.